Nu har det varit midsommar, hoppas du som ev. läser det här hade en trevlig helg. Min var inte tokig alls. Det blev att umgås med familjen och äta gott och spela lite spel. Väldigt simpelt men ändå roligt och trevligt. Drack inget och varje gång jag nu vaknar upp dagen efter en högtid eller helg för den delen så är det väldigt skönt att göra så utvilad och pigg istället för med ett huvud av bly, helt uttorkad och knappt något balanssinne alls. 

Jag tänkte just på det här med hur små saker kan vara av väldigt stor betydelse ibland. Eller ja, de är ju inte små saker egentligen men vi ser dem ofta som det. Att sova ordentligt. Att äta hyfsat bra och tillräckligt. Att se till att komma ut och röra på sig lite. Jag måste säga att för min del gör det stor skillnad för hur jag mår. Visst kan jag må kasst vissa dagar även när jag tagit hand om mig själv men allt som oftast mår jag ändå betydligt bättre. Det är så lätt att slarva med sådant när man inte mår bra och inte är stabil. Det tror jag de flesta som lidit av depressioner, ångest och andra åkommor kan skriva under på. Man mår så kasst ändå att man inte orkar ta hand om sig själv och det känns som att det inte spelar någon roll om man sitter uppe och ugglar för sent på nätterna eller om man skiter i att laga middag för att man inte orkar. Men det gör bara att man mår mycket sämre.

Det är otroligt viktigt att kunna hitta ett värde i sig själv. Att förstå att man förtjänar bättre. Det tog tid för mig men jag kom dit till slut. Då börjar man prioritera på ett vettigare sätt. Man häller inte i sig sprit eller tar massa tabletter bara för att må bättre för stunden om man vet att det skadar en i längden. Man ägnar sig inte åt att skära i sig själv eller andra sätt att skada sig själv (vilket jag visserligen aldrig gjort men som jag vet många andra gör). Istället tar man hand om och värnar om sig själv. Man gör allt för att kunna må bättre på ett sunt sätt.

Att ta små steg framåt och hela tiden försöka se till att aktivera sig själv är också viktigt. Ta som t ex nu i helgen. För mig som ofta bara sitter hemma med undantag för någon promenad ibland eller en sväng på ICA blev det en ganska hektisk helg. Bussresor hit och dit. Flertalet storhandlingar av mat och flera kioskbesök. Ut och röra på mig i min gamla hemort där jag alltid är rädd att stöta på människor jag kände från skolan. Umgås med familjen som jag visserligen gör ibland men som ändå är krävande socialt - mycket prata hela tiden och vara delaktig i diskussionerna. Saker som är normala för många men svåra att göra för mig. Det gick ändå bra överlag, jag kände mig aldrig så nervös och hade inte särskilt mycket ångest. Det känns bra. Det är viktigt för mig att klara av enkla vardagssysslor om jag ska kunna ta steget vidare och så småningom kliva in i jobbvärlden och även försöka skaffa vänner eller börja dejta.

Bloggen heter mot ljusare tider. Jag hoppas det är dit jag är på väg. Idag känns det så trots allt. Kanske det inte gör det imorgon men det får jag ta då.